..hur vi människor fungerar? Dagen har symboliserats av ångest. Gärna med versaler (stora bokstäver). När man väl har en dag man bestämmt sig för att tänka på sig själv så går den i kras. Varför detta? Hela veckan har varit Björn-Björn-Björn-Bjö... en ledig kväll från  mitt projekt "få Bög-Björn på fötter". Det slog mig en tanke när jag satt och fikade i torsdags: Kom inte Bög-Björn för att min ångest var total? För att jag mådde dåligt och inte klarade vardagen?
Nu klarar jag ju vardagen genom att leva för någon annan? Jag kämpar dagligen med att få Bög-Björn på fötter, få honom att må bra, studera, äta, träffa människor, le och... utöver det städar, tvättar och rensar jag.. Någonstans däremellan får jag tid över till lite studier, men de går inte alls i första hand som de borde! Jag ligger efter delvis på grund av ångesten men det faktum att jag sätter någon annans liv före mitt gör inte att studierna går bättre! Ångesten har ökat markant denna vecka som varit och jag har fortfarande inte gråtit över det som hänt med min bror och idag fick jag veta att han ligger inne ännu. Tyvärr vet jag inte hur mina dagar går ihop, jag är glad över att komma upp ur sängen, äta frukost träffa folk och komma utanför dörren - gärna komma ut innan lunchtid! Mitt liv har förändrats till en kamp - igen!




...och jag hatar att gnälla!