Typen du älskar att hata.

Dagens utsikt - VÅR!


Carpe diem.

Vi på Maddo-redaktionen vill med detta inlägg meddela att du har två val idag. Det är en fantastisk dag och solen skiner så du kan antingen ta till vara på dagen eller skita i det. Det finns alltid en lösning! Själv planerar Maddo att gå ut på lunchen och bara njuta. Maddo ska snart till skolan för att plugga med några klasskamrater så nu säger hon tack och hej på ett tag och lämnar efter denna cirkulerande historia, självklart med ändrade namn! Lite personligt ska det ju vara! Känner du igen bilden kan vi meddela att det är gårdagens men Maddo spenderar nu två dygn hos Bög-Björn och har inte tillgång till sin kamera. Håll ut!



Typen du älskar att hata.

Maddo är den typen du älskar att hata. Hon är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade henne hur hon mådde svarade hon:"Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar."

Hon var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Maddo där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Maddo och frågade henne: "Hur lyckas du?"

Maddo svarade: "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet."


"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag. 

"Det är det", svarade Maddo. "Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring, är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv."


Jag funderade över vad Maddo hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på henne när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det. Många år senare hörde jag att Maddo var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast.  Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Maddo utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Maddo ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade henne hur hon mådde, svarade hon: "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?"


Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade henne om vad som försiggick i huvudet på henne under olyckan. "Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Maddo. "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva."


"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag och Maddo fortsatte:

"Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något."


"Vad gjorde du då?", frågade jag. 
"Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Maddo. "Hon frågade om jag var allergisk mot något. 'Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'. Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'."


Maddo överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av henne att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.


Besök hos doktorn.

Det är mycket som händer nu, en annan bloggväns (Myntdrottning) dotter ligger på sjukhus. En vän till mig ringde idag och sa att denne skulle hälsa på en bekant på sjukhuset i helgen, tydligen har operationen genomförts. Tyvärr har det uppstått komplikationer så jag har ingen större kontakt med denne person men jag sänder tankar och önskade att vännen skulle hälsa från mig. En olycka kommer sällan ensam sägs det. Det ena var visserligen planerat och väntat.

Bög-Björn kom igårkväll och sover här i helgen. Planering för Ninas födelsedagsfest håller numera på och det är en vecka kvar. Otroligt vad snabbt veckan går! Jag hade läkarbesök i morse och fick då konstatera för min läkare att jag knappt sover om nätterna - igen så nu är det ökad dos och ev. insomingshjälp som gäller. Vi får se hur det går med dem.

När jag kom hem var Nina på besök, hon och Bög-Björn hade tagit en fika och lite snack med varann. Hon kommer förbi något i helgen och tränar på vår show vi ska bjuda på nästa helg. Det ska bli trevligt. Sen kanske Klass-Ida kommer förbi och vi får se om Kickan eventuellt visar sitt vackra ansikte här. Annars lär jag sova!

Bildkollage Bög-Björn!

Sett på stan

Jag träffade just Bög-Björn på stan, vi skulle till biblioteket för att lämna en bok och när vi går omkring och diskuterar ser vi en gammal tant med en lika gammal vagn. Automatiskt ler man för gamla tanter med vagn brukar ju innebära barnbarn och en stolt mor- eller farförälder.. Nej, hon hade en katt i vagnen! Men katten var lika omsorgsfullt nedpackad och påprackad med värmande filtar och dyligt som ett barn, det enda man såg var katthuvudet. Det är väl ändå snudd på djurplågeri?!

Svarar på era kommentarer ikväll. Ska till jobbet nu.

Döden kommer alltid plötsligt...

Minns ni sist jag skrev om döden? Att den alltid kommer plötsligt även om den är väntad? Många kommenterade med djur och bekanta som hade dött, väntat men ändå plötsligt. En av mina kära bloggvänner, ett stöd som fanns för mig när det var som jobbigast i höstas, som skickade Mia Törnbloms böcker till mig för att jag skulle komma på fötter, hon som fick mig att se ljuset - i allt! Hon skrev till mig nu efter en lång bloggvila, hennes nyblivne sambo hade avlidit och det är med tårar i ögonen man läser hur det gick till. Varför händer sånt? Det är så orättvist!

Det här är tjejen som har genomgått mer än man ska behöva, som har besvär i hela kroppen men som ändå kan se ljuset, en tjej som har livsgnistan även om kroppen inte alltid orkar med en tjej med "det där lilla extra" som äntligen hade funnit sin lycka och stora kärlek. Hon njöt av varje sekund med honom ty man ska njuta av alla sekunderna i livet. Men ingen kunde väl veta att dagen aldrig skulle komma tillbaka? Det är med stor sorg jag läser hennes blogg och önskar henne allt stöd i sin omgivning. Ägna henne en tanke, det är hon värd.

Nu ska jag torka tårarna och bege mig till min VFU.

Får det lov att vara en E-macka?

Bög-Björn och jag på busshållplatsen, 2009-02-15

Oj, vad tiden går och fort går det också! Jag hinner knappt påbörja dagen innan den är över men jag trivs som fisken i vatten på min VFU så jag ska inte klaga. När jag kom hem igår hade jag 20 minuter på mig att: stiga av bussen, gå hem, värma mat, byta om och gå ut för att bussen gick 20 minuter efter min ankomst till min hållplats. Äta? Ja, det fick jag göra på bussen! Sen drog jag mig in och handlade lite kexchoklad och tänkte att "nu jävlar ska jag sitta på en föreläsning som handlar om mat och då ska man ha choklad!". Ni hör ju logiken är total! Bög-Björn hör av sig och meddelar att han mår dåligt han har ingen ork och ingen lust och jag kan inte göra annat än be honom komma och möta oss så får han sova hos mig och får den kram han kände sig i behov av. Idag träffade jag honom på stan och vi tog oss något att äta tillsammans på paprika som ligger i rut m.fl.-butiken i nordstan (ska du äta på paprika rekomenderas den andra i nordstan!).


Köpte böcker på föreläsningen med Sanna Ehdin och Mats-Eric Nilsson!


Föreläsningen då? Jo, den var otroligt bra, uppdelad i två delar: Sanna Ehdin som talade om matens påverkan och livsmedelsverkets fulspel med fetter och socker med mera och sedan Mats-Eric Nilsson som pratade om tillsatserna i våra livsmedel. Jag tänkte försöka göra en sammanfattning av mina anteckningar, min penna skrev så det glödde så att sju sidor i mitt anteckningsblock fylldes! Mitt konto tömdes och jag är numera femhundra kronor fattigare eftersom jag köpte böcker som en tok (boknörd som jag är! höhö) och självklart signerades det.


Sanna Ehdins kokbok - signerad! =)


Sanna Ehdin (fil dr, immunolog och verksam fri forskare, författare och föreläsare) pratade mycket om IFD-maten som är den nya trenden efter GI-maten som varit högaktuell. IFD står för inflammationsdämpande mat om jag hann med rätt översättning. Hennes huvudtips är att äta en näringstät mat som hjälper dig att få en god tarmflora och vätskebalans, hon talar om basande kost med bland annat mycket frukt och grönsaker för att underlätta matsmältningen.

Sanna Ehdins kokbok:

Hon har kommit ut med en kokbok (Sannas Matbok - Den självläkande människan) som innehåller lättlagade recept som tar ungefär en kvart - tjugo minuter att tillaga (och den tiden har vi väl?). Hon talar mycket om att vi ska använda oss av protein, grönsaker, tillbehör (råris, potatis quinoa etc.) och kryddor, vilka hon diskuterade dess påverkan. Hon rekomenderade kryddor som: vitlök, lök, curry, ingefära, gurkmeja (en msk/dag), chilipeppae och cayenepeppar m. fl. samt kallpressade oljor och animaliskt fett. Hon pekade på forskning som sa att margarin ökar risken för allergi främst hos barn.

Mats-Eric Nilssons bok

Mats-Eric Nilsson (journalist på SvD) pratade mycket om sin nya bok Äkta Vara samt föregångaren Den hemlige kocken (som jag numera fått rota upp från presentlådan, jag fick den i julklapp men kan väl erkänna att det inte låg i mitt intresse just då!) han pratade om e-tillsatserna i vår mat och hur innehållet emellanåt (rätt ofta faktiskt) skiljer sig från orginalrecept. Ett exempel han tog var fördigköpt guacamole som innehåller 2% avocado (-arom) jämför det med en egen guacamole!! Inte konstigt att den köpta smakar apa! Han berättade sedan vad guacamole normalt sett innehåller och det tackar jag för eftersom jag ogillar krydd-blandningen men älskar guacamole.

Han talade mycket om våra tillsatser och bad oss se upp med just E 621 som är ett tecken på att maten smakar skit i verkligheten! Han menar att vi ska gå på säsong och att vi ska lägga ner tid (=kunskap) och gärna en extra slant på "riktig mat" eller som han själv skulle uttrycka sig: Äkta vara!

Självklart rekomenderade de sina egna hemsidor: Sanna Ehdins hemsida finner du här och Mats-Eric Nilssons hemsida finner du här. Avslutningsvis vill jag säga: Ät för Guds skull men tänk på vad du trycker i dig! En gammal arbetskollega brukade kalla fördigköpta smörgåsar för e-mackor så varför inte uttrycka sig lite mer korrekt?

"Får det lov att vara en E-macka?"

Som en stoppad korv.

Jag har klivit upp ur sängen, ringt min VFU-ledare och nu har jag även klätt på mig. Känner mig som en stoppad korv med mina rosa långkalsoner under jeansen (som normalt sett inte sitter tajt). Tjockstrumporna har kommit fram och dagen i ära har jag.. tunna skor! Ni hör det logiska? Jag vet inte hur mycket jag kommer vara inne respektive ute men jag vet att skolan jag är på har mycket utomhusaktivitet. Jag packar ner ett par tunnare strumpor, mössa och vantar och beger mig nu ut på en promenad till centrum istället för att vänta på bussen som ska ta mig dit. Känns bara dumt att sitta och vänta på bussen här hemma! Nu är det dax för mig att dra, hur ser din dag ut?


80-talet kom ju tidigare än 1700-talet..?

Jag och Bög-Björn stod och pratade om lite allt möjligt och kom in på någon uppfinning.. vilken minns jag för tillfället inte, men jag frågade om det inte var han som upfann det (på mitt överdrivet oseriösa flumm-sätt). Han svarade (med sin tillgjorda bög-fjolle-röst):

- Nej, jag vet alla tror att det var jag som uppfann det men det är det inte! Haha.
- Men glödlampan då? Frågar jag överdrivet dumt.
- Nej, det är inte jag alltså! Jag är inte så gammal, jag är född på 80-talet och de uppfanns på typ 1700-talet.
- Men.... 80-talet kom ju tidigare än 1700-talet..?
- ...


Tystnad uppstår och Bög-Björns min är.. obeskrivbar, jag hade kunnat betala för den. Därefter bryter båda vi ut i ett asgarv. Fy vad härligt att få skratta så mycket som jag gjort idag. Tango-låten har blivit "tanga-låten" och bör framföras av mig och Bög-Björn där jag drar upp hans kallingar så de blir tanga-kalsonger. Vi är blivande artiser han och jag! Ja, vi är omogna - men fy vad skoj vi har!

Bög-Björn och jag på busshållplatsen, 2009-02-15




Igår kom det hit...

...lite folk för att fira singelkväll och se på melodifestivalen. Bög-Björn, Nina och Klass-Ida kom förbi och alla hade med sig godis - i mängder!! Efter lite småbråk efter godiset startade vi vår singelkväll.


Bråkar om godis inför Melodifestivalen -09


Vi såg på melodifestivalen - som var en flopp! Det var  verkligen värre än förra omgången. Jag ansåg att Lili och Susie borde gå vidare, det var den enda låt som var sånär. Liksom förra omgången imponerade ingen låt på mig. Antingen är det svårt att imponera mig eller så är det kassa låtar..?

Kvällens bästa får bli vår version av "Scream" som snabbt hamnar bland favoriterna där blandas Ninas "scream", Klass-Idas skratt och Bög-Björns flåsande på ett komiskt och sanningsenligt sätt! Ninas dans- och sånginsats får ej glömmas! Jag vet att Fru Pusselbit bad om att få smakprov på min och Bög-Björns "snälla snälla, disconnect me!". Eftersom detta skulle få oss diskvalificerade (inget sånt får ju komma ut innan, haha) bjuder jag här på gårdagens film/parodi på såväl scream som melodifestival -09:


Jag önskar...

Alla Hjärtans Dag.


... er alla en bra alla hjärtans dag. Ska ni fira på något speciellt sätt? Det kommer lite ensamma singlar hem till mig och vi ska se på film/schlager/tv och äta godis. Sånt där man gör om man har en partner och som singlar oftast saknar. Jag känner att det är en helt vanlig dag egentligen men jag har valt att fokusera på mina vänner en dag som denna, de är oerhört betydelsefulla och viktiga för mig. Jag vet inte om mina överraskningar hunnit komma fram till dem ännu..


Förresten!!


Alla hjärtans dag enligt Telia: Du duger inte.


Jag vill faktiskt passa på att rikta kritik mot telias "alla hjärtans dag-reklam" om hur du "ökar" dina chanser inför alla hjärtans dag. Tydligen duger du inte om du har lite hull på dig och ser allmänt mänsklig ut. Nej, du ska redigera dina bilder och lägga till eventuella tatueringar, magrutor och reducera dina kärlekshandtag. Jag vet att Kickan tagit upp detta i ett tidigare inlägg och att vi har diskuterat det när vi träffats. Jag vill ändå säga min mening om detta:

Jag skulle bli oerhört besviken och ledsen om någon av mina vänner eller eventuellt framtida kärlek kände att de inte dög som de är inför mig. Jag skulle känna mig otroligt lurad om någon skickade mms med en sådan redigerad bild för att sedan se helt annorlunda ut i verkligheten. Nej, fram med kärlekshandtag och hull för du duger som du är!!

Du vet att du möblerar om för ofta när..

...när konversationerna med dina vänner ser ut såhär:

Bög-Björn och jag konverserar på msn.

Fullt ös..

Idag har varit en bra dag. Jag kom upp ur sängen i tid efter en natt med halvtaskig sömn. Duschade. Åt frukost och fixade mig. Hann precis med bussen - som vanligt. I skolan hade vi gestaltning och jag har absolut inte varit diskussionsvänlig idag, jag har bara inte orkat! På rasten blev jag så godissugen att jag sprang till 7-eleven för att handla choklad, ut kom jag  med ett pumpabröd! Jajjemensan, deras bröd är som godis!

Efter skolan begav jag mig till min nya/gamla VFU och gjorde upp om mina kommande veckor. De kände igen mig och jag kände mig som hemma på nytt. Detta kommer bli bra! På vägen hem kände jag att min kropp är helt mör, jag orkar inte såhär långa dagar, hur ska jag klara VFUn? Jag kommer nog däcka på eftermiddagarna! Men solen skiner och jag har orkat allt detta idag. Nu ska jag se vad det finns i köket som är värt att tillagas! Jag är aningen nyfiken på hur din dag sett ut?

På egna ben.

Låten som går på random här hemma är "på egna ben" med Carola. Bög-Björn hade den på sin dator och det har väl kommit att bli "vår låt". Jag tycker det är en vacker låt, lagom kaxig men ändå.. den har det där lilla extra som Carolas låtar hade förr.




För i övrigt kan ju tilläggas att skrattyogan igår gick bra. Jag fick beröm för mitt nyfärgade hår och det var roligt att det märktes! Nina var hemma hos mig och åt innan. Det blev snitzel, potatis, tomatsås och sallad till det. Riktigt gott. Hon tog disken efteråt, en riktig ängel är hon. Disken är det första som blir stående när jag mår dåligt och det känns bra att ha vänner som faktiskt gör det där lilla som gör att jag orkar med vardagen. Hon erbjöd sig att väcka mig i dag men jag hade inte hjärta att ta emot det erbjudandet.

Idag har jag inte kommit upp ur sängen förrän en och en halv timme efter ställd tid, så ser det ut när jag mår dåligt. Jag vill bara sova men jag vet att jag behöver komma ut. Jag har ätit frukost och lunch och har tagit med mig en matlåda så jag har lite ätbart med mig. Jag har pysslat lite och donat, men det är en liten hemlighet så jag kan inte berätta det ännu! Ni får dra er till tåls! Men jag är nöjd med prylarna i alla fall! Nu ska jag dra mig till stan!


Nyfärgat hår - 2009-02-12

Bland gamla gömmor hittade jag..

Gamla glasögon och hårfärg


..mina gamla glasögon! Lite nostalgi-känsla. Jag har dem på mig nu när jag bestämmt mig att färga håret! Jag lär väl ångra mig inom kort, som vanligt. Men vad vore livet utan chansningar? Det ger ju livet en extra krydda! ...jag tog en bild på tumnageln som är halvdan - du ser den på bilddagboken under dagens datum.

Idag har jag inte kommit utanför dörren. Nina köpte till och med hårfärgen till mig på vägen hem (hon ringde och frågade om hon skulle handla något). Hon kommer förbi senare och då tänkte jag väl klä på mig lite så jag ser anständig ut och vi ska äta snitzel, potatis, sallad och sås. Det blir nog finfint det tror jag. Efter det blir det skrattyoga, eventuellt skulle en klasskamrat komma och det känns förväntansfullt.

Jag och Nina har även bestämmt oss för att gå på en föreläsning på  måndag om "äkta eller fejkad mat?" på Lorensbergsteatern. Det låter riktigt intressant för oss som är intresserade av sånt! Biljetter kan du hitta på här. Föreläsarna är Sanna Ehdin och Mats-Eric Nilsson, kända på olika sätt. Sanna Ehdin har skrivit en av mina självhjälpsböcker som jag emellanåt tar upp och arbetar efter, frågar du mig har hon en sund syn på livet och jag uppskattar att ha hittat någon annan än Mia Törnblom (inget illa mot henne, men jag är lite anti sånt som alla ska tycka om! Hennes böcker är jättebra också!) som "stöd" i träsket.


Äkta eller fejkad mat? Sanna Ehdin och Mats-Eric Nilsson på Lorensbergsteatern.
OBS! Biljetter biljetterna kan inte bokas genom bilden, för biljetter gå in här.

Lätt att fastna i en ond cirkel?

Idag är det tufft att skriva blogg men jag känner ändå att jag behöver skriva. Jag och Nathalie pratade om att det är så mycket lättare att skriva om det negativa i livet och min dag har inte alls varit negativ - tvärtom! Det är vad som gör det så svårt att skriva om. Igår flyttade Bög-Björn ut med kort varsel och snabb vändning. Han mår inte bra och jag är inget bra stöd just nu. Jag hade preliminärbokat med Nathalie att ses vilket också blev av så dagen blev ändå fullspäckad.

Efter en eftermiddag på stan då vi shoppat lite barnkläder på Kappahl och ätit på Jensens för de pengar jag fick av mamma (jag tyckte mig vara värd att unna mig det!) slog det mig plötsligt att jag skulle sova själv! Det gjorde rejält ont i magen att inse detta och Nathalie var snabb med att bjuda in mig. Jag tvekade och bollade fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att sova där. Jag tänkte att det ändå är bra om jag åker hem och ser tomheten - hur tomt det än kommer kännas. Vi åkte hem till mig, packade lite kläder och tandborste för att sedan bege oss till andra sidan stan där hon bor! Hos Nathalie spenderade vi kvällen med att prata, datanörda oss och prata mer!

När vi vaknade åt vi frukost och drog oss ut på en promenad i hennes område och jag har numera varit vid röda sten för första gången i mitt liv! Jag är väl ett steg närmare att bli göteborgare nu! Vi promenerade i 1½-2 timmar innan vi begav oss hem till henne igen och drack varm choklad och åt smörgåsar samt en bulle och mjölk. Vi strechade lite och jag inser nu att min kropp behöver mer av den varan! Vi fixade våra naglar genom att fila och måla dem, tycker själv det blev riktigt snyggt! Vi använde champange frost som underlack och sedan har jag röda hjärtan på mina naglar samt en lila topp på nageln. Nathalies nagel är ett fint mönster i lila, rött och blått som jag är riktigt nöjd med! Tyvärr är mobilbilderna inte allt för bra men hoppas hinna ladda batteriet på min mobil så jag kan visa mina naglar åtminstonde.

På det hela har jag haft det bra.


Röda Sten - Göteborg

Varje dag är..

..en nystart! Jag försöker se varje dag som en nystart, ett sätt att förändra mitt liv till det bättre. Vissa dagar går bättre än andra men jag försöker - varje dag! Jag har inte gett upp hoppet om att få leva lycklig med familj, barn, villa, volvo, vovve... jaa, ni förstår! Jag anser att livet är värt att leva - trots motgångar. Ibland kanske jag verkar totalt deppig, kan inte se något positivt alls, men jag har hoppet kvar och när det lämnar mig.. då vet jag inte vad jag gör! Jag har inte slutat skada mig själv utan anledning! Jag ska gå vidare i mitt liv och varje steg är ett stort steg, även om det i andras ögon är ett litet steg!

Idag ska jag lyfta fram positiva saker i det jag gör, se möjligheterna i varje aktivitet! Ta bara det faktum att jag vaknade i morse, det är snö på isen och jag ska inte till skolan förrän ett. Jag har stor möjlighet att läsa på vägen till skolan och kanske åker jag in tidigare så jag kan läsa i skolan också. Jag har bestämmt mig för att försöka skaffa djur igen, frågan är bara vilket djur det blir? Jag har märkt av att jag visst har tid och ork för djur.. en hund kanske inte passar eftersom vissa dagar fortfarande är långa i skolan och särskilt under VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Men jag mår bättre av att ha djur! ...och nu en bild som brukar få mig att le!

Vart har jag fått den från?
Vet du vart den kommer från? Säg till!

Är det inte otroligt..

..hur vi människor fungerar? Dagen har symboliserats av ångest. Gärna med versaler (stora bokstäver). När man väl har en dag man bestämmt sig för att tänka på sig själv så går den i kras. Varför detta? Hela veckan har varit Björn-Björn-Björn-Bjö... en ledig kväll från  mitt projekt "få Bög-Björn på fötter". Det slog mig en tanke när jag satt och fikade i torsdags: Kom inte Bög-Björn för att min ångest var total? För att jag mådde dåligt och inte klarade vardagen?
Nu klarar jag ju vardagen genom att leva för någon annan? Jag kämpar dagligen med att få Bög-Björn på fötter, få honom att må bra, studera, äta, träffa människor, le och... utöver det städar, tvättar och rensar jag.. Någonstans däremellan får jag tid över till lite studier, men de går inte alls i första hand som de borde! Jag ligger efter delvis på grund av ångesten men det faktum att jag sätter någon annans liv före mitt gör inte att studierna går bättre! Ångesten har ökat markant denna vecka som varit och jag har fortfarande inte gråtit över det som hänt med min bror och idag fick jag veta att han ligger inne ännu. Tyvärr vet jag inte hur mina dagar går ihop, jag är glad över att komma upp ur sängen, äta frukost träffa folk och komma utanför dörren - gärna komma ut innan lunchtid! Mitt liv har förändrats till en kamp - igen!




...och jag hatar att gnälla!

Melodifestivalens fulspel!

Reflekterade du liksom jag över Melodifestivalens fulspel? Jo, det dyra samtalet som går att ringa står i det hörnet dina ögon dras mot. Just det! Höger hörn! Är det inte lite väl fult? Dina ögon faller automatiskt ner till högra hörnet där nummer till röstningarna brukar finnas. I vänstra hörnet varierar sms- och "vanliga" röstningen.

Segertippade Alcazar och Emilia vann. Självklart värdiga vinnare men jag är inte imponerad utav någon låt och jag talar nog även för Bög-Björn i detta fall. Jag har ju tidigare erkännt mig vara en schlagerdiva här i bloggen men nu är den platsen tagen av min kära kombo och bögvän Björn!

BögBjörn och jag i hissen


Vi sparar vår debut till nästa års melodifestival och överväger då att sjunga något i stil med: Snälla, snälla disconnect me! (kombination av Caroline af Uggla och Marie Sernholts bidrag till årets melodifestival)

Skratt smittar!

Idag kommer Kickan över hit och hon har med sig sin bedårande dotter (med en sådan mor är inget annat möjligt!), jag sitter just nu och funderar över vad man kan bjuda en tjej som kör sockerfritt och inte dricker te på..? Hmm.. Ja, det blir nog finfint!

Eftersom jag och Bög-Björn hade en dust igår så vaknade jag tidigt och gick upp. Jag diskade av mig lite aggressioner (vanligtvis diskar Bög-Björn av sig sina aggressioner men idag tog jag den rollen) och sedan gjorde jag frukost på sängen till honom. Diskussionen från igår är inte över men den får ligga lite till. Jag har även satt igång en sats bröd som står i ugnen och väntar på att få komma ut i luften och svalna! Tur att brödet är sockerfritt så jag har något att bjuda på! hehe.

Jag tänkte berätta om skrattyogan lite, vi skrattade ju som vanligt en hel del och det var olika djurimitationer och liknande.
Tipsen från yogan är många denna gång!

  • Uppmärksamma, (här och nu, medveten), fokusera, dina tankar, andas. Alla dessa hör ihop och är grunden i Yogan om jag förstod rätt!
  • Du är din bästa vän! Tänk på hur du behandlar dig själv! Du skulle troligtvis aldrig behandla en vän på samma sätt!
  • Le mot människor! (Läxa: Le en timme om dagen, planera när!)
  • Positiva boken: känn efter vad du har att vara glad/tacksam för idag.
  • Vilka böcker/tidningar och filmer får dig att skratta/må bra?
  • SKRATT SMITTAR!!
Skratt smittar!

Mitt i natten

Jag tänkte att jag skulle hålla er uppdaterade på vad som händer i min vardag. Projekt "få Bög-Björn på fötter" är i full gång och jag kan nog verka som en mamma emellanåt om man får tolka en av mina vänner rätt! Bög-Björn verkar till synes finna detta såväl jobbigt som bra. Han ler under de stunder jag har vänner som våldgästar och jag trivs bra med folk omkring mig! Jag har faktiskt tid till studierna numera också vilket känns otroligt skönt! Något jag har mindre tid för är att skriva bloggar (varav tidpunkten) men jag är inne och läser era kommentarer och bloggar! Ni är inte bortglömda, jag har bara inte samma ork till datorn under mitt projekt!

Hur har projektet sett ut då? Jo, först och främst försöker jag få Bög-Björn att äta vilket är ett stort hinder vi tampats med sen han flyttade in. Sen försöker jag få hit folk dagligen och/eller få ut Bög-Björn så att han får såväl frisk luft som socialt umgänge (skratt). Självklart får han tid för sig själv ibland mindre än han kanske vill och ibland mer.

Idag har varit min projekt-fria kväll och jag har ägnat den på studentklubben där Nordman spelade live. Jag gick dit med min kära vän: Söt som har varit ett enormt stöd den sista tiden. Eftersom han är aningen mer Nordman-freak än jag så kändes det bra att just han var med, jag njöt av gott sällskap, "lugn" och god musik (och gratis buffé). På vägen hem slog det mig att jag faktiskt knappt frågade honom om hans vardag just nu - även om vi faktiskt pratade om den lite.. Jag skämms men samtidigt var det min kväll.

Nu ska jag ta mig till sängen och sova lite. Imorgon fortsätter mitt projekt, skola och skrattyoga-övningar!

Döden kommer alltid oväntat - även om du väntat den.

Det var länge sen jag skrev blogg nu och det har varit en välförtjänt paus eftersom det varit aningen kaotiskt det senaste. Jag vet inte riktigt hur det ser ut med min bror just nu om han fortfarande är kvar på psyk eller om han kommit ut, jag vet inte heller om lägenheten är återställd. Jag har inte gråtit men jag har pratat, pratat och pratat om det, vridit upp och ner på allt samt försökt släppa det.

I lördags var det ändå tacokväll som bestämt. Det kom inte allt för många människor men det var ändå trevligt! Nina, Bög-Björn, Söt, en kompis till söt och jag. Fem personer, med skrattyogan i ryggen och dassboken vid bordet var det inte långt till skratt - någonsin! Vi skrattade och åt gott. Jag bestämde mig för att släppa allt för en kväll eftersom jag ansåg mig vara värd det! Söndagen gick åt att bara vara. Vi avslutade dagen med en film och godis.

Igår fick Bög-Björn veta att hans hund avlivats pga tumör i magen och nu är projekt "få Björn på fötter" igång. Ett djur är en trofast vän och det är inte helt enkelt att bli av med det - oavsett om det är pga sjukdom, ålder eller olycka. Det kommer alltid som en chock. Även om det är väntat att ett djur, en släkting eller annan person ska dö, kommer det alltid oväntat. Är det inte konstigt? Hur förbereder man sig på döden?

Tacokväll - 2009-01-31
Tacokväll, 2008-01-31

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0