Typen du älskar att hata.
Typen du älskar att hata.
Hon var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Maddo där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Maddo och frågade henne: "Hur lyckas du?"
Maddo svarade: "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet."
"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag.
"Det är det", svarade Maddo. "Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring, är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv."
Jag funderade över vad Maddo hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på henne när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det. Många år senare hörde jag att Maddo var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Maddo utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Maddo ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade henne hur hon mådde, svarade hon: "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?"
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade henne om vad som försiggick i huvudet på henne under olyckan. "Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Maddo. "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva."
"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag och Maddo fortsatte:
"Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något."
"Vad gjorde du då?", frågade jag.
"Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Maddo. "Hon frågade om jag var allergisk mot något. 'Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'. Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'."
Maddo överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av henne att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.
Besök hos doktorn.
Bög-Björn kom igårkväll och sover här i helgen. Planering för Ninas födelsedagsfest håller numera på och det är en vecka kvar. Otroligt vad snabbt veckan går! Jag hade läkarbesök i morse och fick då konstatera för min läkare att jag knappt sover om nätterna - igen så nu är det ökad dos och ev. insomingshjälp som gäller. Vi får se hur det går med dem.
När jag kom hem var Nina på besök, hon och Bög-Björn hade tagit en fika och lite snack med varann. Hon kommer förbi något i helgen och tränar på vår show vi ska bjuda på nästa helg. Det ska bli trevligt. Sen kanske Klass-Ida kommer förbi och vi får se om Kickan eventuellt visar sitt vackra ansikte här. Annars lär jag sova!

Sett på stan
Svarar på era kommentarer ikväll. Ska till jobbet nu.
Döden kommer alltid plötsligt...
Det här är tjejen som har genomgått mer än man ska behöva, som har besvär i hela kroppen men som ändå kan se ljuset, en tjej som har livsgnistan även om kroppen inte alltid orkar med en tjej med "det där lilla extra" som äntligen hade funnit sin lycka och stora kärlek. Hon njöt av varje sekund med honom ty man ska njuta av alla sekunderna i livet. Men ingen kunde väl veta att dagen aldrig skulle komma tillbaka? Det är med stor sorg jag läser hennes blogg och önskar henne allt stöd i sin omgivning. Ägna henne en tanke, det är hon värd.
Nu ska jag torka tårarna och bege mig till min VFU.
Får det lov att vara en E-macka?





Självklart rekomenderade de sina egna hemsidor: Sanna Ehdins hemsida finner du här och Mats-Eric Nilssons hemsida finner du här. Avslutningsvis vill jag säga: Ät för Guds skull men tänk på vad du trycker i dig! En gammal arbetskollega brukade kalla fördigköpta smörgåsar för e-mackor så varför inte uttrycka sig lite mer korrekt?
Som en stoppad korv.
Jag har klivit upp ur sängen, ringt min VFU-ledare och nu har jag även klätt på mig. Känner mig som en stoppad korv med mina rosa långkalsoner under jeansen (som normalt sett inte sitter tajt). Tjockstrumporna har kommit fram och dagen i ära har jag.. tunna skor! Ni hör det logiska? Jag vet inte hur mycket jag kommer vara inne respektive ute men jag vet att skolan jag är på har mycket utomhusaktivitet. Jag packar ner ett par tunnare strumpor, mössa och vantar och beger mig nu ut på en promenad till centrum istället för att vänta på bussen som ska ta mig dit. Känns bara dumt att sitta och vänta på bussen här hemma! Nu är det dax för mig att dra, hur ser din dag ut?
80-talet kom ju tidigare än 1700-talet..?
- Nej, jag vet alla tror att det var jag som uppfann det men det är det inte! Haha.
- Men glödlampan då? Frågar jag överdrivet dumt.
- Nej, det är inte jag alltså! Jag är inte så gammal, jag är född på 80-talet och de uppfanns på typ 1700-talet.
- Men.... 80-talet kom ju tidigare än 1700-talet..?
- ...
Tystnad uppstår och Bög-Björns min är.. obeskrivbar, jag hade kunnat betala för den. Därefter bryter båda vi ut i ett asgarv. Fy vad härligt att få skratta så mycket som jag gjort idag. Tango-låten har blivit "tanga-låten" och bör framföras av mig och Bög-Björn där jag drar upp hans kallingar så de blir tanga-kalsonger. Vi är blivande artiser han och jag! Ja, vi är omogna - men fy vad skoj vi har!
Igår kom det hit...
...lite folk för att fira singelkväll och se på melodifestivalen. Bög-Björn, Nina och Klass-Ida kom förbi och alla hade med sig godis - i mängder!! Efter lite småbråk efter godiset startade vi vår singelkväll.

Vi såg på melodifestivalen - som var en flopp! Det var verkligen värre än förra omgången. Jag ansåg att Lili och Susie borde gå vidare, det var den enda låt som var sånär. Liksom förra omgången imponerade ingen låt på mig. Antingen är det svårt att imponera mig eller så är det kassa låtar..?
Kvällens bästa får bli vår version av "Scream" som snabbt hamnar bland favoriterna där blandas Ninas "scream", Klass-Idas skratt och Bög-Björns flåsande på ett komiskt och sanningsenligt sätt! Ninas dans- och sånginsats får ej glömmas! Jag vet att Fru Pusselbit bad om att få smakprov på min och Bög-Björns "snälla snälla, disconnect me!". Eftersom detta skulle få oss diskvalificerade (inget sånt får ju komma ut innan, haha) bjuder jag här på gårdagens film/parodi på såväl scream som melodifestival -09:
Jag önskar...

Förresten!!

Jag vill faktiskt passa på att rikta kritik mot telias "alla hjärtans dag-reklam" om hur du "ökar" dina chanser inför alla hjärtans dag. Tydligen duger du inte om du har lite hull på dig och ser allmänt mänsklig ut. Nej, du ska redigera dina bilder och lägga till eventuella tatueringar, magrutor och reducera dina kärlekshandtag. Jag vet att Kickan tagit upp detta i ett tidigare inlägg och att vi har diskuterat det när vi träffats. Jag vill ändå säga min mening om detta:
Jag skulle bli oerhört besviken och ledsen om någon av mina vänner eller eventuellt framtida kärlek kände att de inte dög som de är inför mig. Jag skulle känna mig otroligt lurad om någon skickade mms med en sådan redigerad bild för att sedan se helt annorlunda ut i verkligheten. Nej, fram med kärlekshandtag och hull för du duger som du är!!
Du vet att du möblerar om för ofta när..

Fullt ös..
Efter skolan begav jag mig till min nya/gamla VFU och gjorde upp om mina kommande veckor. De kände igen mig och jag kände mig som hemma på nytt. Detta kommer bli bra! På vägen hem kände jag att min kropp är helt mör, jag orkar inte såhär långa dagar, hur ska jag klara VFUn? Jag kommer nog däcka på eftermiddagarna! Men solen skiner och jag har orkat allt detta idag. Nu ska jag se vad det finns i köket som är värt att tillagas! Jag är aningen nyfiken på hur din dag sett ut?
På egna ben.
Idag har jag inte kommit upp ur sängen förrän en och en halv timme efter ställd tid, så ser det ut när jag mår dåligt. Jag vill bara sova men jag vet att jag behöver komma ut. Jag har ätit frukost och lunch och har tagit med mig en matlåda så jag har lite ätbart med mig. Jag har pysslat lite och donat, men det är en liten hemlighet så jag kan inte berätta det ännu! Ni får dra er till tåls! Men jag är nöjd med prylarna i alla fall! Nu ska jag dra mig till stan!

Bland gamla gömmor hittade jag..

Idag har jag inte kommit utanför dörren. Nina köpte till och med hårfärgen till mig på vägen hem (hon ringde och frågade om hon skulle handla något). Hon kommer förbi senare och då tänkte jag väl klä på mig lite så jag ser anständig ut och vi ska äta snitzel, potatis, sallad och sås. Det blir nog finfint det tror jag. Efter det blir det skrattyoga, eventuellt skulle en klasskamrat komma och det känns förväntansfullt.
Jag och Nina har även bestämmt oss för att gå på en föreläsning på måndag om "äkta eller fejkad mat?" på Lorensbergsteatern. Det låter riktigt intressant för oss som är intresserade av sånt! Biljetter kan du hitta på här. Föreläsarna är Sanna Ehdin och Mats-Eric Nilsson, kända på olika sätt. Sanna Ehdin har skrivit en av mina självhjälpsböcker som jag emellanåt tar upp och arbetar efter, frågar du mig har hon en sund syn på livet och jag uppskattar att ha hittat någon annan än Mia Törnblom (inget illa mot henne, men jag är lite anti sånt som alla ska tycka om! Hennes böcker är jättebra också!) som "stöd" i träsket.
Lätt att fastna i en ond cirkel?
Efter en eftermiddag på stan då vi shoppat lite barnkläder på Kappahl och ätit på Jensens för de pengar jag fick av mamma (jag tyckte mig vara värd att unna mig det!) slog det mig plötsligt att jag skulle sova själv! Det gjorde rejält ont i magen att inse detta och Nathalie var snabb med att bjuda in mig. Jag tvekade och bollade fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att sova där. Jag tänkte att det ändå är bra om jag åker hem och ser tomheten - hur tomt det än kommer kännas. Vi åkte hem till mig, packade lite kläder och tandborste för att sedan bege oss till andra sidan stan där hon bor! Hos Nathalie spenderade vi kvällen med att prata, datanörda oss och prata mer!
När vi vaknade åt vi frukost och drog oss ut på en promenad i hennes område och jag har numera varit vid röda sten för första gången i mitt liv! Jag är väl ett steg närmare att bli göteborgare nu! Vi promenerade i 1½-2 timmar innan vi begav oss hem till henne igen och drack varm choklad och åt smörgåsar samt en bulle och mjölk. Vi strechade lite och jag inser nu att min kropp behöver mer av den varan! Vi fixade våra naglar genom att fila och måla dem, tycker själv det blev riktigt snyggt! Vi använde champange frost som underlack och sedan har jag röda hjärtan på mina naglar samt en lila topp på nageln. Nathalies nagel är ett fint mönster i lila, rött och blått som jag är riktigt nöjd med! Tyvärr är mobilbilderna inte allt för bra men hoppas hinna ladda batteriet på min mobil så jag kan visa mina naglar åtminstonde.
På det hela har jag haft det bra.

Varje dag är..
Idag ska jag lyfta fram positiva saker i det jag gör, se möjligheterna i varje aktivitet! Ta bara det faktum att jag vaknade i morse, det är snö på isen och jag ska inte till skolan förrän ett. Jag har stor möjlighet att läsa på vägen till skolan och kanske åker jag in tidigare så jag kan läsa i skolan också. Jag har bestämmt mig för att försöka skaffa djur igen, frågan är bara vilket djur det blir? Jag har märkt av att jag visst har tid och ork för djur.. en hund kanske inte passar eftersom vissa dagar fortfarande är långa i skolan och särskilt under VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Men jag mår bättre av att ha djur! ...och nu en bild som brukar få mig att le!

Vet du vart den kommer från? Säg till!
Är det inte otroligt..
Nu klarar jag ju vardagen genom att leva för någon annan? Jag kämpar dagligen med att få Bög-Björn på fötter, få honom att må bra, studera, äta, träffa människor, le och... utöver det städar, tvättar och rensar jag.. Någonstans däremellan får jag tid över till lite studier, men de går inte alls i första hand som de borde! Jag ligger efter delvis på grund av ångesten men det faktum att jag sätter någon annans liv före mitt gör inte att studierna går bättre! Ångesten har ökat markant denna vecka som varit och jag har fortfarande inte gråtit över det som hänt med min bror och idag fick jag veta att han ligger inne ännu. Tyvärr vet jag inte hur mina dagar går ihop, jag är glad över att komma upp ur sängen, äta frukost träffa folk och komma utanför dörren - gärna komma ut innan lunchtid! Mitt liv har förändrats till en kamp - igen!
...och jag hatar att gnälla!
Melodifestivalens fulspel!
Segertippade Alcazar och Emilia vann. Självklart värdiga vinnare men jag är inte imponerad utav någon låt och jag talar nog även för Bög-Björn i detta fall. Jag har ju tidigare erkännt mig vara en schlagerdiva här i bloggen men nu är den platsen tagen av min kära kombo och bögvän Björn!

Vi sparar vår debut till nästa års melodifestival och överväger då att sjunga något i stil med: Snälla, snälla disconnect me! (kombination av Caroline af Uggla och Marie Sernholts bidrag till årets melodifestival)
Skratt smittar!
Idag kommer Kickan över hit och hon har med sig sin bedårande dotter (med en sådan mor är inget annat möjligt!), jag sitter just nu och funderar över vad man kan bjuda en tjej som kör sockerfritt och inte dricker te på..? Hmm.. Ja, det blir nog finfint!
Eftersom jag och Bög-Björn hade en dust igår så vaknade jag tidigt och gick upp. Jag diskade av mig lite aggressioner (vanligtvis diskar Bög-Björn av sig sina aggressioner men idag tog jag den rollen) och sedan gjorde jag frukost på sängen till honom. Diskussionen från igår är inte över men den får ligga lite till. Jag har även satt igång en sats bröd som står i ugnen och väntar på att få komma ut i luften och svalna! Tur att brödet är sockerfritt så jag har något att bjuda på! hehe.
Jag tänkte berätta om skrattyogan lite, vi skrattade ju som vanligt en hel del och det var olika djurimitationer och liknande.
Tipsen från yogan är många denna gång!
- Uppmärksamma, (här och nu, medveten), fokusera, dina tankar, andas. Alla dessa hör ihop och är grunden i Yogan om jag förstod rätt!
- Du är din bästa vän! Tänk på hur du behandlar dig själv! Du skulle troligtvis aldrig behandla en vän på samma sätt!
- Le mot människor! (Läxa: Le en timme om dagen, planera när!)
- Positiva boken: känn efter vad du har att vara glad/tacksam för idag.
- Vilka böcker/tidningar och filmer får dig att skratta/må bra?
- SKRATT SMITTAR!!

Mitt i natten
Hur har projektet sett ut då? Jo, först och främst försöker jag få Bög-Björn att äta vilket är ett stort hinder vi tampats med sen han flyttade in. Sen försöker jag få hit folk dagligen och/eller få ut Bög-Björn så att han får såväl frisk luft som socialt umgänge (skratt). Självklart får han tid för sig själv ibland mindre än han kanske vill och ibland mer.
Idag har varit min projekt-fria kväll och jag har ägnat den på studentklubben där Nordman spelade live. Jag gick dit med min kära vän: Söt som har varit ett enormt stöd den sista tiden. Eftersom han är aningen mer Nordman-freak än jag så kändes det bra att just han var med, jag njöt av gott sällskap, "lugn" och god musik (och gratis buffé). På vägen hem slog det mig att jag faktiskt knappt frågade honom om hans vardag just nu - även om vi faktiskt pratade om den lite.. Jag skämms men samtidigt var det min kväll.
Nu ska jag ta mig till sängen och sova lite. Imorgon fortsätter mitt projekt, skola och skrattyoga-övningar!
Döden kommer alltid oväntat - även om du väntat den.
I lördags var det ändå tacokväll som bestämt. Det kom inte allt för många människor men det var ändå trevligt! Nina, Bög-Björn, Söt, en kompis till söt och jag. Fem personer, med skrattyogan i ryggen och dassboken vid bordet var det inte långt till skratt - någonsin! Vi skrattade och åt gott. Jag bestämde mig för att släppa allt för en kväll eftersom jag ansåg mig vara värd det! Söndagen gick åt att bara vara. Vi avslutade dagen med en film och godis.
Igår fick Bög-Björn veta att hans hund avlivats pga tumör i magen och nu är projekt "få Björn på fötter" igång. Ett djur är en trofast vän och det är inte helt enkelt att bli av med det - oavsett om det är pga sjukdom, ålder eller olycka. Det kommer alltid som en chock. Även om det är väntat att ett djur, en släkting eller annan person ska dö, kommer det alltid oväntat. Är det inte konstigt? Hur förbereder man sig på döden?

Tacokväll, 2008-01-31