Födelsedagsbarn.
Idag vill vi på Maddo-redaktionen passa på att gratta Nina som fyller 23 år idag. Det är en stor dag i Maddo-världen och vi vill passa på att bjuda på berättelsen då Nina fyllde och och Maddo bodde i Stockholm. Året var 2006 och Maddo hade varit sjuk till och från sen januari. Dagen började med att Maddo ringde till sin mor och berättade att hon led otroligt av att vara sjuk, hon berättade symptom och mamman ringde till sjukvårdsupplysningen efter två samtal rekomenderade Maddo att åka in på akuten för öron-näsa-hals på Karolinska sjukhuset. När Maddo kom in fick hon ta tempen som låg närmare 40 °C, hon fick lägga sig på bår där hon låg och frös och svettades vart om vartannat. När Maddo fick tala med läkaren gick de in med en liten kamera genom näsan (alla som känner Maddo vet att detta är hennes akilleshäl, nu vet även du det) och konstaterade att Maddo då inte skulle lämna sjukhuset förrän det som var i halsen hade lagt sig för skulle det svälla mer hade hon inte kunnat andas! Där låg nu Maddo på en bår med 40-gradig feber och en kanyl med olika roligheter rakt ner i armen - lagom groggy och inte särskilt närvarande. Plötsligt kom Maddo på att hon skulle höra av sig till Nina! Vad hon sedan skrev i SMS:et till Nina är ännu en gåta för Nina kunde inte urtyda det och Maddo fick förklara sig när febern lagt sig och tabletternas verkan började avta (hon blev rätt avtrubbad av tabletterna). Detta får Maddo höra av Nina varje år (att hon "glömde" Ninas födelsedag) men hon försvarar sig med att säga att hon faktiskt hörde av sig!

Träning.
Det har konstaterats att Maddo varit och tränat under dagen. Vägen till träningen var inte enkel och det verkar som om gudarna inte velat att hon skulle träna. Maddo satte sig på spårvagnen in till stan direkt efter VFU:n och när hon kom in i omklädningsrummet upptäckte hon att hon tagit med sig barnens tillhörigheter som barnen givit henne under dagen, däribland mobiltelefoner. Hon satte sig på spårvagnen tillbaka och en timme senare satte hon sig trots allt på vägen tillbaka! Vännerna ser nu fram emot att skratta åt hennes träningsvärk under morgondagen. Eftersom man inte ska skratta åt personer så vill vi nu förbereda alla på möjligheten att skratta åt själva åkomman istället. Vi skrattar alltså åt träningsvärken - inte Maddo! På vägen hem såg Maddo ett par turtles-mössor som väckte otroliga minnen från barndommen, hon har redan glömt vad affären hette - så stort intryck gjorde affären!

Skrattyoga
Nina och Maddo sägs ha varit på den sista skrattyogalektionen under gårdagen. Vid detta tillfälle lyckades de skratta till ordentligt och Ninas gris- och häxskratt sägs ha yttrat sig. Nina har även konstaterat att Maddo har ett uggle-skratt och Maddo har nu bestämmt sig för att vägra skratta (Maddo har inte lyckats ännu så vi får väl se hur det går med det..).

Tävling!
Maddo har sett en tävling hos Erika (Härligheter enligt Erika) där det lottas ut ett par vackra örhängen.

Efterfrågan
Efterfrågan efter Maddo-nytt ökar och det är många (Veiken) som uttalar sig om att detta är höjdpunkten på dagen. Vi på Maddo-redaktionen kan tacka för de värmande kommentarerna och säga att vi tycker det är lika roligt att skiva det som att få era kommentarer! Mer sånt vill vi ha! Vi ber också om ursäkt för detta inlägg då Maddo behöver gå och lägga sig inom kort så är det aningen nedkortat.

Detta var allt från Maddo-nytt för denna gång, har du tips kan du kommentera eller maila: [email protected] . Nästa nummer beräknas komma ut under veckans gång då du kommer kunna läsa om bland annat: Bögbesök hos Maddo och hemmafest-planering! Håll utkik!

Göteborgs Universitet.

Maddo har nu varit på universitetet en dag för att vara med på såväl föreläsning som seminarium. Under dagen har hon fått vara på en föreläsning om genus, ett ämne som passar henne då detta ligger henne varmt om hjärtat. Hon uttalar sig tvekande om föreläsningen och säger sig sakna fler aspekter av genus i sin utbildning. I kursens enda bok om genus (2007, Edlund, Erson, Milles, ISBN: 978-91-7227-452-5) skrivs mycket om genus i allmänhet. Maddo uttalar sig kritisk till kursledningen som valt denna bok i utbildningen mot förskola "I slutet av boken log jag åt hur vi kvinnor ska agera när män säger nedtryckande saker så som 'lilla gumman' men en bok som finns i utbildningssyfte och inte kan skriva ut 'förskola' utan skriver 'dagis' är inte mycket värd i mina ögon!" säger Maddo kritiskt och menar att boken är för allmänn.
Maddo talade med en av sina klasskamrater om sommarkurser under dagen och även här kritiserar hon Göteborgs Universitet (GU) för att brista i sitt utbud. GU saknar nämligen kurser för pedagogik och didaktik under sommaren och detta anser Maddo är en stor brist då de sägs vara en (den?) av de största instutionerna för pedagogik och didaktik.

Lär dig krypa lär dig gå..!
Kickans (Livet såhär långt) dotter Nova sägs ha gjort stora framsteg i sin utveckling och hon har nu tagit sina första krypande steg! Detta är något som är stort i en mammas ögon men även för folk i omgivningen. Detta stora steg togs under gårdagen (tisdag) och nu sägs Kickan oroa sig för att Nova ska bli tonåring. Vi på Maddo-redaktionen kan lugna henne genom att meddela att det är drygt 12 år kvar tills dess och demonstrerar glatt hur det ser ut när man kryper (se kort ovan)!

Svälter sina vänner.
Bög-Björn sägs ha setts på Göteborgs universitet för att besöka Maddo. Där ska han försökt äta upp Maddos matlåda för att därefter fått betala en smörgås till den svältande bloggaren. Han lär ha sagt att Maddo ruinerar honom och vi på Maddo-redaktionen söker nu dig som bevittnat händelsen!
Bög-Björn sägs också vara på bättringsvägen och har nu börjat känna känslor igen. "Det är vanligt att man förnekar det man känner" säger Maddo i ett uttalande och ställer sig positiv till den ström av känslor Bög-Björn nu visar.

Detta var allt från Maddo-nytt för denna gång, har du tips kan du kommentera eller maila: [email protected] . Nästa nummer beräknas komma ut under veckans gång då du kommer kunna läsa om bland annat: skrattyoga och hemmafest-planering! Håll utkik!

Mord.
Den omtalade snögumman Ragata blev utsatt för våld natten till måndag och har nu avlidit. Polisen misstänker samma gärningsmän som misshandeln mot Ragata under natten till söndag men har inga vittnen till händelsen. "Det är förfärligt" säger polisen som nu har satt in ett kris-team som arbetar med att stödja anhöriga och folk som varit utsatta för liknande våldsbrott. Det var efter ett samtal med bloggaren Smuppra (sara) som polisen satte in detta kris-team och i ett pressuttalande meddelar de att telefonlinjen även är till för de som varit med om liknande händelser även tidigare. "Ska man förebygga brott borde man bevaka snögubbar och sätta barnen på behandling om de har sönder dem!" säger Smuppra i ett uttalande till Maddo-nytt. Det är nu flertalet polisstyrkor utsatta i landet för att bevaka just snögubbar och sätta in stödinsatser.

Sorg.
Bög-Björn sägs ta Ragatas död väldigt hårt och under gårdagen sägs han ha pratat med Maddo om detta. Rykten säger att han har haft självmordstankar och försökt att dränka sorgen på diverse olika sätt. Maddo sägs ha lyckats få Bög-Björn på andra tankar och menar att han under kvällen slängde sorgerna i vasken!

Ny look.
Under gårdagen bytte plötsligt DreamMaddos blogg utseende. Det var vid tiosnåret igår som bytet ägde rum och omgivningen reagerar väldigt olika. De flesta ställer sig positiva till förändringen. Lisa (Lisasdagbok) menar att Maddo borde hjälpa henne med sin blogg och Maddo lär ha erbjudit henne att hjälp med detta. Några vänner säger sig känna igen bakgrundsfärgen från ett par utav Maddos leggins, ett påstående som Maddo bekräftar. 

Morgonljus.
Det blir ljusare och ljusare på mornarna och detta märks tydligt då Maddo nu är ute tidigt för att åka till sin VFU. Idag sägs det ha varit så pass ljust att gatubelysning knappt behövdes och visst har vårsolen tittat fram. Typiskt för vårsolen är att den ligger lågt och rakt i ögonen (detta kallar man för att solen bländar). Ljuset från vårsolen kan orsaka huvudvärk då du tvingas kisa för att se.

Fika.
Under dagen har flera människor hört av sig till redaktionen efter att ha sett Maddo på stan. Hon sägs ha suttit på ett fik med en väninna. Maddo-redaktionen har försökt få tag i Maddo för ett uttalande, men detta förgäves.

Detta var allt från Maddo-nytt för denna gång, har du tips kan du kommentera eller maila: [email protected] . Nästa nummer beräknas komma ut under veckans gång då du kommer kunna läsa om bland annat: skrattyoga och hemmafest-planering! Håll utkik!

Gangsterbildning på skola.
"Han är en gangster!" är orden du möts av i en förort till Göteborg. Orden uttalas av några skolbarn som precis fått gå undan från skolgården efter ett bråk. Pedagogen, som är en VFU-student (VerksamhetsFörlagd Utbildning), pratar med barnen om bråket men barnen lyssnar till synes inte och pedagogen som tidigare var irriterad börjar få svårt att behålla sitt lugn. Ett utav barnen frågar pedagogen vad en gangster är varpå pedagogen meddelar att hon kan berätta det för barnen om de lyssnar på det hon har att säga samt sköter sig under dagen. Barnen blir ivriga och vill gärna veta vad en gangster är. Pedagogen pratar med dem en stund och upprepar att hon ska berätta detta för barnen såtillvida de inte upprepar tidigare händelse och sköter sig (dvs. håller sig till skolans regler) sedan släpper hon ut de nyfikna barnen på gården igen.

Vädret.
Det har konstaterats vara plusgrader i Göteborg idag och Maddo har setts gå i leggins och...just det! ...benvärmare! Detta är en relativt vanlig syn då Maddo uttalat sig i en tidigare intervju att "benvärmare is tha shit!". Vi har inte lyckats få något uttalande från Maddo idag men hon såg ut att vara glad över att få använda sina benvärmare igen och haltar efter den omskakande olyckan i lördags då hon föll på vägen hem från tvättstugan. Vittnen berättar att hon varit ute med foppatofflor i den glashala backen och att foten nu är uppsvälld och att såret är på väg att läka.

Årstidsmat.
Dagens tips är att äta årstidsrelaterade grönsaker och frukt samt baka ditt eget bröd. Maddo har under dagen konstaterats äta grapefrukt som är en årstidsfrukt i dagsläget så följ trenden!
Här kommer tips på bröd du kan göra (som våra fotografer sett att Maddo gör):

Mordförsök.

I morse kunde det konstateras att någon försökt mörda Ragata, vår kära snögubbe! "Vi trodde på fullaste allvar att hon hade dött men två modiga barn i tio-årsåldern lyckades rädda livet på vår käre Ragata" säger Maddo i en intervju. Efter att ha genomgått ett antal operationer däribland plastikoperationer har man nu kunnat återställa henne någorlunda. Hon är en halvmeter kortare och saknar överkropp. Ansiktet är vanskapt sedan överfallet och polisen misstänker idag att gängbildningar kan ligga bakom mordförsöket. "Det är inte helt ovanligt att sådant här händer i förorterna, gängbildningar är den vanligaste orsaken" säger polisen till Maddo-nytt i ett pressuttalande. Bög-Björn har setts i samma förort som mordförsöket och uttalar sig: "Det är hemskt det som hänt. Ragata var som en del i vår familj (läs: gäng), hon kommer aldrig bli helt återställd".

Superkur.
Bög-Björn berättar i samma intervju som ovanstående att Maddo färgat hans hår blåsvart. Resultatet visade sig på såväl hår som panna, öron och axlar. Med hjälp av Ninas superkur (diskmedel) har man kunnat återställa Bög-Björns hud-partier men håret förblir blåsvart. Denna superkur har även visat sig fungera på hemmagjorda tatueringar. Bög-Björn säger i intervjun att Maddo har kladdat på honom med en kalligrafipenna för att se hur Bög-Björns kommande tattuering kommer att se ut. Rykten säger att Maddo försökte dra ner hans kallsonger vid ett utav tillfällena.

Hemsk olycka.
När Maddo tvättade på lördagsmorgonen skedde en brutal olycka, hon halkade ute och föll till marken. Till följd av denna olycka har Maddo nu sår på såväl knä som fot och blåmärken har uppstått. Ingen i Maddos vänskapskrets är särskilt förvånade och vänner uttalar sig med meningar som "jag är inte förvånad!". Maddo har i dagsläget svårt att sitta på knä, böja på fotleden och sätta på sig skor men lever i hoppet om att detta ska läka innan nästa olycka är framme!

Melodifestival.
Man har kunnat spåra konstiga ljud från Maddos lägenhet en bit utanför centrala Göteborg under lördagen. Det sägs vara Bög-Björn och Maddo som tränar på sitt bidrag till nästa års melodifestival. Utöver dessa ljud har man kunnat konstatera Klass-Idas skratt och vi på Maddo-redaktionen drar slutsatsen att Klass-Ida varit på besök hos Maddo. Vi har här fått in ett anonymt tips som menar att deras bidrag heter "Alla(h), you´re not alone" . Vi har försökt få tag i Bög-Björn och Maddo för ett uttalande men detta förgäves. Andra förslag som kommit in om en comeback för artisterna är "Baby, godbye, du vinner över mig" samt "I got U - så vill stjärnorna".

Barnbesök och förortsrap.
Vi kan konstatera att barnskratt har kommit från Maddos lägenhet då vi stått och tjuvlyssnat och såg även Kickan skunda sig undan pressfotograferna på vägen ut från Maddo. Maddo sägs nu vara sugen på att skaffa barn men vill inte uttala sig i den frågan när vi försöker få en intervju med den kända bloggerskan. Nina sägs ha varit på besök under samma tidpunkt och det ryktas om en ny förortsrap från duon Maddo & Nina (förortsbrudarna) - håll utkik på din hemmafest!

Detta var allt från Maddo-nytt för denna gång, har du tips kan du kommentera eller maila: [email protected] . Nästa nummer beräknas komma ut: 2009-02-23.

Det är mycket som händer nu, en annan bloggväns (Myntdrottning) dotter ligger på sjukhus. En vän till mig ringde idag och sa att denne skulle hälsa på en bekant på sjukhuset i helgen, tydligen har operationen genomförts. Tyvärr har det uppstått komplikationer så jag har ingen större kontakt med denne person men jag sänder tankar och önskade att vännen skulle hälsa från mig. En olycka kommer sällan ensam sägs det. Det ena var visserligen planerat och väntat.

Bög-Björn kom igårkväll och sover här i helgen. Planering för Ninas födelsedagsfest håller numera på och det är en vecka kvar. Otroligt vad snabbt veckan går! Jag hade läkarbesök i morse och fick då konstatera för min läkare att jag knappt sover om nätterna - igen så nu är det ökad dos och ev. insomingshjälp som gäller. Vi får se hur det går med dem.

När jag kom hem var Nina på besök, hon och Bög-Björn hade tagit en fika och lite snack med varann. Hon kommer förbi något i helgen och tränar på vår show vi ska bjuda på nästa helg. Det ska bli trevligt. Sen kanske Klass-Ida kommer förbi och vi får se om Kickan eventuellt visar sitt vackra ansikte här. Annars lär jag sova!

Jag träffade just Bög-Björn på stan, vi skulle till biblioteket för att lämna en bok och när vi går omkring och diskuterar ser vi en gammal tant med en lika gammal vagn. Automatiskt ler man för gamla tanter med vagn brukar ju innebära barnbarn och en stolt mor- eller farförälder.. Nej, hon hade en katt i vagnen! Men katten var lika omsorgsfullt nedpackad och påprackad med värmande filtar och dyligt som ett barn, det enda man såg var katthuvudet. Det är väl ändå snudd på djurplågeri?!

Svarar på era kommentarer ikväll. Ska till jobbet nu.

Minns ni sist jag skrev om döden? Att den alltid kommer plötsligt även om den är väntad? Många kommenterade med djur och bekanta som hade dött, väntat men ändå plötsligt. En av mina kära bloggvänner, ett stöd som fanns för mig när det var som jobbigast i höstas, som skickade Mia Törnbloms böcker till mig för att jag skulle komma på fötter, hon som fick mig att se ljuset - i allt! Hon skrev till mig nu efter en lång bloggvila, hennes nyblivne sambo hade avlidit och det är med tårar i ögonen man läser hur det gick till. Varför händer sånt? Det är så orättvist!

Det här är tjejen som har genomgått mer än man ska behöva, som har besvär i hela kroppen men som ändå kan se ljuset, en tjej som har livsgnistan även om kroppen inte alltid orkar med en tjej med "det där lilla extra" som äntligen hade funnit sin lycka och stora kärlek. Hon njöt av varje sekund med honom ty man ska njuta av alla sekunderna i livet. Men ingen kunde väl veta att dagen aldrig skulle komma tillbaka? Det är med stor sorg jag läser hennes blogg och önskar henne allt stöd i sin omgivning. Ägna henne en tanke, det är hon värd.

Nu ska jag torka tårarna och bege mig till min VFU.

Oj, vad tiden går och fort går det också! Jag hinner knappt påbörja dagen innan den är över men jag trivs som fisken i vatten på min VFU så jag ska inte klaga. När jag kom hem igår hade jag 20 minuter på mig att: stiga av bussen, gå hem, värma mat, byta om och gå ut för att bussen gick 20 minuter efter min ankomst till min hållplats. Äta? Ja, det fick jag göra på bussen! Sen drog jag mig in och handlade lite kexchoklad och tänkte att "nu jävlar ska jag sitta på en föreläsning som handlar om mat och då ska man ha choklad!". Ni hör ju logiken är total! Bög-Björn hör av sig och meddelar att han mår dåligt han har ingen ork och ingen lust och jag kan inte göra annat än be honom komma och möta oss så får han sova hos mig och får den kram han kände sig i behov av. Idag träffade jag honom på stan och vi tog oss något att äta tillsammans på paprika som ligger i rut m.fl.-butiken i nordstan (ska du äta på paprika rekomenderas den andra i nordstan!).

Föreläsningen då? Jo, den var otroligt bra, uppdelad i två delar: Sanna Ehdin som talade om matens påverkan och livsmedelsverkets fulspel med fetter och socker med mera och sedan Mats-Eric Nilsson som pratade om tillsatserna i våra livsmedel. Jag tänkte försöka göra en sammanfattning av mina anteckningar, min penna skrev så det glödde så att sju sidor i mitt anteckningsblock fylldes! Mitt konto tömdes och jag är numera femhundra kronor fattigare eftersom jag köpte böcker som en tok (boknörd som jag är! höhö) och självklart signerades det.

Sanna Ehdin (fil dr, immunolog och verksam fri forskare, författare och föreläsare) pratade mycket om IFD-maten som är den nya trenden efter GI-maten som varit högaktuell. IFD står för inflammationsdämpande mat om jag hann med rätt översättning. Hennes huvudtips är att äta en näringstät mat som hjälper dig att få en god tarmflora och vätskebalans, hon talar om basande kost med bland annat mycket frukt och grönsaker för att underlätta matsmältningen.

Hon har kommit ut med en kokbok (Sannas Matbok - Den självläkande människan) som innehåller lättlagade recept som tar ungefär en kvart - tjugo minuter att tillaga (och den tiden har vi väl?). Hon talar mycket om att vi ska använda oss av protein, grönsaker, tillbehör (råris, potatis quinoa etc.) och kryddor, vilka hon diskuterade dess påverkan. Hon rekomenderade kryddor som: vitlök, lök, curry, ingefära, gurkmeja (en msk/dag), chilipeppae och cayenepeppar m. fl. samt kallpressade oljor och animaliskt fett. Hon pekade på forskning som sa att margarin ökar risken för allergi främst hos barn.

Mats-Eric Nilsson (journalist på SvD) pratade mycket om sin nya bok Äkta Vara samt föregångaren Den hemlige kocken (som jag numera fått rota upp från presentlådan, jag fick den i julklapp men kan väl erkänna att det inte låg i mitt intresse just då!) han pratade om e-tillsatserna i vår mat och hur innehållet emellanåt (rätt ofta faktiskt) skiljer sig från orginalrecept. Ett exempel han tog var fördigköpt guacamole som innehåller 2% avocado (-arom) jämför det med en egen guacamole!! Inte konstigt att den köpta smakar apa! Han berättade sedan vad guacamole normalt sett innehåller och det tackar jag för eftersom jag ogillar krydd-blandningen men älskar guacamole.

Han talade mycket om våra tillsatser och bad oss se upp med just E 621 som är ett tecken på att maten smakar skit i verkligheten! Han menar att vi ska gå på säsong och att vi ska lägga ner tid (=kunskap) och gärna en extra slant på "riktig mat" eller som han själv skulle uttrycka sig: Äkta vara!

Självklart rekomenderade de sina egna hemsidor: Sanna Ehdins hemsida finner du här och Mats-Eric Nilssons hemsida finner du här. Avslutningsvis vill jag säga: Ät för Guds skull men tänk på vad du trycker i dig! En gammal arbetskollega brukade kalla fördigköpta smörgåsar för e-mackor så varför inte uttrycka sig lite mer korrekt?

Jag och Bög-Björn stod och pratade om lite allt möjligt och kom in på någon uppfinning.. vilken minns jag för tillfället inte, men jag frågade om det inte var han som upfann det (på mitt överdrivet oseriösa flumm-sätt). Han svarade (med sin tillgjorda bög-fjolle-röst):

- Nej, jag vet alla tror att det var jag som uppfann det men det är det inte! Haha.
- Men glödlampan då? Frågar jag överdrivet dumt.
- Nej, det är inte jag alltså! Jag är inte så gammal, jag är född på 80-talet och de uppfanns på typ 1700-talet.
- Men.... 80-talet kom ju tidigare än 1700-talet..?
- ...

Tystnad uppstår och Bög-Björns min är.. obeskrivbar, jag hade kunnat betala för den. Därefter bryter båda vi ut i ett asgarv. Fy vad härligt att få skratta så mycket som jag gjort idag. Tango-låten har blivit "tanga-låten" och bör framföras av mig och Bög-Björn där jag drar upp hans kallingar så de blir tanga-kalsonger. Vi är blivande artiser han och jag! Ja, vi är omogna - men fy vad skoj vi har!

...lite folk för att fira singelkväll och se på melodifestivalen. Bög-Björn, Nina och Klass-Ida kom förbi och alla hade med sig godis - i mängder!! Efter lite småbråk efter godiset startade vi vår singelkväll.

Vi såg på melodifestivalen - som var en flopp! Det var  verkligen värre än förra omgången. Jag ansåg att Lili och Susie borde gå vidare, det var den enda låt som var sånär. Liksom förra omgången imponerade ingen låt på mig. Antingen är det svårt att imponera mig eller så är det kassa låtar..?

Kvällens bästa får bli vår version av "Scream" som snabbt hamnar bland favoriterna där blandas Ninas "scream", Klass-Idas skratt och Bög-Björns flåsande på ett komiskt och sanningsenligt sätt! Ninas dans- och sånginsats får ej glömmas! Jag vet att Fru Pusselbit bad om att få smakprov på min och Bög-Björns "snälla snälla, disconnect me!". Eftersom detta skulle få oss diskvalificerade (inget sånt får ju komma ut innan, haha) bjuder jag här på gårdagens film/parodi på såväl scream som melodifestival -09:

... er alla en bra alla hjärtans dag. Ska ni fira på något speciellt sätt? Det kommer lite ensamma singlar hem till mig och vi ska se på film/schlager/tv och äta godis. Sånt där man gör om man har en partner och som singlar oftast saknar. Jag känner att det är en helt vanlig dag egentligen men jag har valt att fokusera på mina vänner en dag som denna, de är oerhört betydelsefulla och viktiga för mig. Jag vet inte om mina överraskningar hunnit komma fram till dem ännu..


Förresten!!




Jag vill faktiskt passa på att rikta kritik mot telias "alla hjärtans dag-reklam" om hur du "ökar" dina chanser inför alla hjärtans dag. Tydligen duger du inte om du har lite hull på dig och ser allmänt mänsklig ut. Nej, du ska redigera dina bilder och lägga till eventuella tatueringar, magrutor och reducera dina kärlekshandtag. Jag vet att Kickan tagit upp detta i ett tidigare inlägg och att vi har diskuterat det när vi träffats. Jag vill ändå säga min mening om detta:

Jag skulle bli oerhört besviken och ledsen om någon av mina vänner eller eventuellt framtida kärlek kände att de inte dög som de är inför mig. Jag skulle känna mig otroligt lurad om någon skickade mms med en sådan redigerad bild för att sedan se helt annorlunda ut i verkligheten. Nej, fram med kärlekshandtag och hull för du duger som du är!!

Idag har varit en bra dag. Jag kom upp ur sängen i tid efter en natt med halvtaskig sömn. Duschade. Åt frukost och fixade mig. Hann precis med bussen - som vanligt. I skolan hade vi gestaltning och jag har absolut inte varit diskussionsvänlig idag, jag har bara inte orkat! På rasten blev jag så godissugen att jag sprang till 7-eleven för att handla choklad, ut kom jag  med ett pumpabröd! Jajjemensan, deras bröd är som godis!

Efter skolan begav jag mig till min nya/gamla VFU och gjorde upp om mina kommande veckor. De kände igen mig och jag kände mig som hemma på nytt. Detta kommer bli bra! På vägen hem kände jag att min kropp är helt mör, jag orkar inte såhär långa dagar, hur ska jag klara VFUn? Jag kommer nog däcka på eftermiddagarna! Men solen skiner och jag har orkat allt detta idag. Nu ska jag se vad det finns i köket som är värt att tillagas! Jag är aningen nyfiken på hur din dag sett ut?

Låten som går på random här hemma är "på egna ben" med Carola. Bög-Björn hade den på sin dator och det har väl kommit att bli "vår låt". Jag tycker det är en vacker låt, lagom kaxig men ändå.. den har det där lilla extra som Carolas låtar hade förr.

För i övrigt kan ju tilläggas att skrattyogan igår gick bra. Jag fick beröm för mitt nyfärgade hår och det var roligt att det märktes! Nina var hemma hos mig och åt innan. Det blev snitzel, potatis, tomatsås och sallad till det. Riktigt gott. Hon tog disken efteråt, en riktig ängel är hon. Disken är det första som blir stående när jag mår dåligt och det känns bra att ha vänner som faktiskt gör det där lilla som gör att jag orkar med vardagen. Hon erbjöd sig att väcka mig i dag men jag hade inte hjärta att ta emot det erbjudandet.

Idag har jag inte kommit upp ur sängen förrän en och en halv timme efter ställd tid, så ser det ut när jag mår dåligt. Jag vill bara sova men jag vet att jag behöver komma ut. Jag har ätit frukost och lunch och har tagit med mig en matlåda så jag har lite ätbart med mig. Jag har pysslat lite och donat, men det är en liten hemlighet så jag kan inte berätta det ännu! Ni får dra er till tåls! Men jag är nöjd med prylarna i alla fall! Nu ska jag dra mig till stan!

..mina gamla glasögon! Lite nostalgi-känsla. Jag har dem på mig nu när jag bestämmt mig att färga håret! Jag lär väl ångra mig inom kort, som vanligt. Men vad vore livet utan chansningar? Det ger ju livet en extra krydda! ...jag tog en bild på tumnageln som är halvdan - du ser den på bilddagboken under dagens datum.

Idag har jag inte kommit utanför dörren. Nina köpte till och med hårfärgen till mig på vägen hem (hon ringde och frågade om hon skulle handla något). Hon kommer förbi senare och då tänkte jag väl klä på mig lite så jag ser anständig ut och vi ska äta snitzel, potatis, sallad och sås. Det blir nog finfint det tror jag. Efter det blir det skrattyoga, eventuellt skulle en klasskamrat komma och det känns förväntansfullt.

Jag och Nina har även bestämmt oss för att gå på en föreläsning på  måndag om "äkta eller fejkad mat?" på Lorensbergsteatern. Det låter riktigt intressant för oss som är intresserade av sånt! Biljetter kan du hitta på här. Föreläsarna är Sanna Ehdin och Mats-Eric Nilsson, kända på olika sätt. Sanna Ehdin har skrivit en av mina självhjälpsböcker som jag emellanåt tar upp och arbetar efter, frågar du mig har hon en sund syn på livet och jag uppskattar att ha hittat någon annan än Mia Törnblom (inget illa mot henne, men jag är lite anti sånt som alla ska tycka om! Hennes böcker är jättebra också!) som "stöd" i träsket.

OBS! Biljetter biljetterna kan inte bokas genom bilden, för biljetter gå in här.

Idag är det tufft att skriva blogg men jag känner ändå att jag behöver skriva. Jag och Nathalie pratade om att det är så mycket lättare att skriva om det negativa i livet och min dag har inte alls varit negativ - tvärtom! Det är vad som gör det så svårt att skriva om. Igår flyttade Bög-Björn ut med kort varsel och snabb vändning. Han mår inte bra och jag är inget bra stöd just nu. Jag hade preliminärbokat med Nathalie att ses vilket också blev av så dagen blev ändå fullspäckad.

Efter en eftermiddag på stan då vi shoppat lite barnkläder på Kappahl och ätit på Jensens för de pengar jag fick av mamma (jag tyckte mig vara värd att unna mig det!) slog det mig plötsligt att jag skulle sova själv! Det gjorde rejält ont i magen att inse detta och Nathalie var snabb med att bjuda in mig. Jag tvekade och bollade fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att sova där. Jag tänkte att det ändå är bra om jag åker hem och ser tomheten - hur tomt det än kommer kännas. Vi åkte hem till mig, packade lite kläder och tandborste för att sedan bege oss till andra sidan stan där hon bor! Hos Nathalie spenderade vi kvällen med att prata, datanörda oss och prata mer!

När vi vaknade åt vi frukost och drog oss ut på en promenad i hennes område och jag har numera varit vid röda sten för första gången i mitt liv! Jag är väl ett steg närmare att bli göteborgare nu! Vi promenerade i 1½-2 timmar innan vi begav oss hem till henne igen och drack varm choklad och åt smörgåsar samt en bulle och mjölk. Vi strechade lite och jag inser nu att min kropp behöver mer av den varan! Vi fixade våra naglar genom att fila och måla dem, tycker själv det blev riktigt snyggt! Vi använde champange frost som underlack och sedan har jag röda hjärtan på mina naglar samt en lila topp på nageln. Nathalies nagel är ett fint mönster i lila, rött och blått som jag är riktigt nöjd med! Tyvärr är mobilbilderna inte allt för bra men hoppas hinna ladda batteriet på min mobil så jag kan visa mina naglar åtminstonde.

På det hela har jag haft det bra.

..en nystart! Jag försöker se varje dag som en nystart, ett sätt att förändra mitt liv till det bättre. Vissa dagar går bättre än andra men jag försöker - varje dag! Jag har inte gett upp hoppet om att få leva lycklig med familj, barn, villa, volvo, vovve... jaa, ni förstår! Jag anser att livet är värt att leva - trots motgångar. Ibland kanske jag verkar totalt deppig, kan inte se något positivt alls, men jag har hoppet kvar och när det lämnar mig.. då vet jag inte vad jag gör! Jag har inte slutat skada mig själv utan anledning! Jag ska gå vidare i mitt liv och varje steg är ett stort steg, även om det i andras ögon är ett litet steg!

Idag ska jag lyfta fram positiva saker i det jag gör, se möjligheterna i varje aktivitet! Ta bara det faktum att jag vaknade i morse, det är snö på isen och jag ska inte till skolan förrän ett. Jag har stor möjlighet att läsa på vägen till skolan och kanske åker jag in tidigare så jag kan läsa i skolan också. Jag har bestämmt mig för att försöka skaffa djur igen, frågan är bara vilket djur det blir? Jag har märkt av att jag visst har tid och ork för djur.. en hund kanske inte passar eftersom vissa dagar fortfarande är långa i skolan och särskilt under VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Men jag mår bättre av att ha djur! ...och nu en bild som brukar få mig att le!

..hur vi människor fungerar? Dagen har symboliserats av ångest. Gärna med versaler (stora bokstäver). När man väl har en dag man bestämmt sig för att tänka på sig själv så går den i kras. Varför detta? Hela veckan har varit Björn-Björn-Björn-Bjö... en ledig kväll från  mitt projekt "få Bög-Björn på fötter". Det slog mig en tanke när jag satt och fikade i torsdags: Kom inte Bög-Björn för att min ångest var total? För att jag mådde dåligt och inte klarade vardagen?
Nu klarar jag ju vardagen genom att leva för någon annan? Jag kämpar dagligen med att få Bög-Björn på fötter, få honom att må bra, studera, äta, träffa människor, le och... utöver det städar, tvättar och rensar jag.. Någonstans däremellan får jag tid över till lite studier, men de går inte alls i första hand som de borde! Jag ligger efter delvis på grund av ångesten men det faktum att jag sätter någon annans liv före mitt gör inte att studierna går bättre! Ångesten har ökat markant denna vecka som varit och jag har fortfarande inte gråtit över det som hänt med min bror och idag fick jag veta att han ligger inne ännu. Tyvärr vet jag inte hur mina dagar går ihop, jag är glad över att komma upp ur sängen, äta frukost träffa folk och komma utanför dörren - gärna komma ut innan lunchtid! Mitt liv har förändrats till en kamp - igen!




...och jag hatar att gnälla!

Jag tänkte att jag skulle hålla er uppdaterade på vad som händer i min vardag. Projekt "få Bög-Björn på fötter" är i full gång och jag kan nog verka som en mamma emellanåt om man får tolka en av mina vänner rätt! Bög-Björn verkar till synes finna detta såväl jobbigt som bra. Han ler under de stunder jag har vänner som våldgästar och jag trivs bra med folk omkring mig! Jag har faktiskt tid till studierna numera också vilket känns otroligt skönt! Något jag har mindre tid för är att skriva bloggar (varav tidpunkten) men jag är inne och läser era kommentarer och bloggar! Ni är inte bortglömda, jag har bara inte samma ork till datorn under mitt projekt!

Hur har projektet sett ut då? Jo, först och främst försöker jag få Bög-Björn att äta vilket är ett stort hinder vi tampats med sen han flyttade in. Sen försöker jag få hit folk dagligen och/eller få ut Bög-Björn så att han får såväl frisk luft som socialt umgänge (skratt). Självklart får han tid för sig själv ibland mindre än han kanske vill och ibland mer.

Idag har varit min projekt-fria kväll och jag har ägnat den på studentklubben där Nordman spelade live. Jag gick dit med min kära vän: Söt som har varit ett enormt stöd den sista tiden. Eftersom han är aningen mer Nordman-freak än jag så kändes det bra att just han var med, jag njöt av gott sällskap, "lugn" och god musik (och gratis buffé). På vägen hem slog det mig att jag faktiskt knappt frågade honom om hans vardag just nu - även om vi faktiskt pratade om den lite.. Jag skämms men samtidigt var det min kväll.

Nu ska jag ta mig till sängen och sova lite. Imorgon fortsätter mitt projekt, skola och skrattyoga-övningar!

Det var länge sen jag skrev blogg nu och det har varit en välförtjänt paus eftersom det varit aningen kaotiskt det senaste. Jag vet inte riktigt hur det ser ut med min bror just nu om han fortfarande är kvar på psyk eller om han kommit ut, jag vet inte heller om lägenheten är återställd. Jag har inte gråtit men jag har pratat, pratat och pratat om det, vridit upp och ner på allt samt försökt släppa det.

I lördags var det ändå tacokväll som bestämt. Det kom inte allt för många människor men det var ändå trevligt! Nina, Bög-Björn, Söt, en kompis till söt och jag. Fem personer, med skrattyogan i ryggen och dassboken vid bordet var det inte långt till skratt - någonsin! Vi skrattade och åt gott. Jag bestämde mig för att släppa allt för en kväll eftersom jag ansåg mig vara värd det! Söndagen gick åt att bara vara. Vi avslutade dagen med en film och godis.

Igår fick Bög-Björn veta att hans hund avlivats pga tumör i magen och nu är projekt "få Björn på fötter" igång. Ett djur är en trofast vän och det är inte helt enkelt att bli av med det - oavsett om det är pga sjukdom, ålder eller olycka. Det kommer alltid som en chock. Även om det är väntat att ett djur, en släkting eller annan person ska dö, kommer det alltid oväntat. Är det inte konstigt? Hur förbereder man sig på döden?